åtskilliga hysteriska plågor, genom en dosis af Tartarus stibiatus blifvit befriad från tvenne Meloë proscarabæus, af hvilka den ena, enligt hennes berättelse, ännu varit lefvande *).

Hvad de nyare egentligen entomogra-Entomophiska skrifter angår, som här äro att Litteralogisk anmäla, torde vara nog att för Entomo- tur. loger nämna endast deras tittlar, beledsugade med en eller annan anmärkning **).

*) Ganska anmärkningsvärd synes äfven CHABRI-
ERS här införde uppgift, att blommorna af
den välluktande Oenothera tetraptera ega
en så hög grad af retlighet och så stark con-
tractionsförmåga, att desamma, retade af Sphin-
gers långa sugrör, så häftigt sammandraga
sig, att de vid tungan qvarhålla äfven större
arter, såsom Sphinx Convolvuli, Ligustri, Cy-
parissias, m. fl., som endast med mycken
mäḍa kunna lösslita sig. CHABRIER säger sig
hafva anmärkt, att en Sphinx Euphorbiæ,
som om aftonen på detta sätt sågs fängslad,
följande morgon träffades död vid blomman.
1. c. pag. 403.

**) Histoire naturelle et Iconographie des Inse-
ctes coleoptères d'Europe, par M. M. LA-
Treille et DeJEAN. 1:e Livraisson, Paris 1822.
Detta i ganska stor scala företagna arbete,
framställer i första häftet generella anmärk-
ningar öfver Coleoptrernes mundelar, deras
anatomie, metamorphoser, olika utbredning
öfver jordytan m. m., vidare character för
första Familjen, Carnivora, uppställning af dess
talrika genera, samt beskrifningar och figurer
öfver Cicindela-slägtets europeiska arter, (20
till antalet), samt dessutom åtskilliga obser-
vationer rörande de till denna familj hänför-
da insekter.

Histoire naturelle des Lepidopterès ou
Papillons de France, par M, J. GODART. Ou-

Helminthologie.

Bonellia. Om det år från år blir allt mera svårt att på landet uppleta nya och förut alldeles okända djurformer, så lemnar hafvet

vrage basé sur la methode de M. LATREILLE; avec figures de chaque espèce, desinées et coloriées d'après nature par M. P. DUMENIL. 8:0 (Tome IV).

Entomographia Imperii Russici, auctoritate Societatis Cæsarea Mosquensis Naturæ Scrutatorum collecta et in lucem edita auctore GOTTHELF FISCHER. Vol. I, cum 26 tabulis æneis. Mosque 1820-1822. 4:0.

Genera Insectorum systematice exposita et analysi iconographica instructa, auctore GOTTHELF FISCHER. Vol. I. Genera Coleopterorum. (Mosquæ 1821. 4:0, p. 104).

A. AHRENSII Fauna Insectorum Europæ Fasc. IV et V.

J. W. MEIGEN: Systematische Beschreibung der bekannten Europæischen zweiflügeligen Insekten; IIIar Theil. mit 11 Kupf. Hamm 1822. 8:0. Innehåller Familjerna: Empidiæ, Tachydromie, Inflatæ, Stratiomydæ, och Syrphici.

--

Entomologia Brasiliana specimen, dedit FR. KLUG. Nova Act. Acad. Nat. curios. X, pag. 277. (16 Arter af slägtet Agra, samt tvenne derifrån utbrutna nya genera, Colophæna och Ophionea, utom ett annat kalladt Ctenostoma, till hvilket Collyris formicaria FABR. hänföres. Vidare 27 Brasilianska Arter af slägtet Mutilla.

Trachyderes, inseeti genus, ulterius examinatum et auctum sex novis speciebus, descriptis a C. P. THUNBERG. Memoires de l'Acad. Imp. des Sciences de S:t Petersbourg. Tom. XIII. (1822, p. 303.) c. fig.

Species novæ insectorum e Rutelæ genere descriptæ, auctore C. P. THUNBERG. Mem. de l'Acad. de S:t Petersbourg. Tom. VIII, p. 308.

ännu ett så mycket rikare förråd till sådana upptäckter. Bland dem som under förra året blifvit gjorda, utmärker sig det af ROLANDO beskrifna besynnerliga djuret BONELLIA ). Sysselsatt att vid den lilla ön Asinara på ett grundare och lugnt vatten söka Mollusker och Annellider, blef denne naturforskare på åtskilliga ställen af hafsbottnen varse ett slags ovanligt bildade gröna strängar, liknande någon tång eller annan sjöväxt, men hvilka vid hans försök att upptaga dem, hastigt drogo sig 'undan, och ofta alldeles försvunno under stenarna. Det lyckades honom ändtligen

Ichneumonidea Insecta Hymenoptera, illustrata a C. P. THUNBERG; samma Handl. pag. 249.

Monographia Ichneumonum Pedemontanæ regionis, auctore J. L. C. Gravenholst. Memoria della R. Acad. di Torino. 1820.

Observations sur ailes des Hymenoptères, par M. JURINE. Mem. d. Acad. di Torino. 1820.

A. D. HUMMEL: Essais entomologiques, N:o 1, quelques observations sur la Blatte Gemanique. S:t Petersburg 1821, N:0 2 Sur les Insectes de Saint-Petersbourg pendant l'été 1822. Petersburg 1822. 8:0.

Monographie der Ameisenkäfer, Scydmænus LATR., bearbeitet von C. W. T. MÜLLER und G. KUNZE. Schriften der naturforschenden Gesellschaft zu Leipzig 1:r Band. 1822, 4:0. Nova Dipterorum genera offert iconibusque illustrat C. R. G. WIEDEMANN. Kiliæ. 1820. 4:0,

C. R. G. WIEDEMANNI Diptera exotica Pars I. Tab. æn 2. Kiliæ. 1821. 8:0. *) BLAINVILLE Journ. de Physique 1822. Juillet pag. 49.

att uppfånga några och nu förekommo de honom nästan som grenar af någon högst retlig växt. Sedan han undanlyftat en större sten, upptäckte han först deras förmenta egentliga rot eller fäste, men äfven att det var ett verkligt djur, hvaraf dessa vextlika strängar endast utgjorde ett slags långa svansfenor. Sjelfva djuret eger en cylindrisk med fina ringar försedd kropp, hvilken, liksom blodigelns, utsträcker och sammandrager sig; i synnerhet ega stjertfenorna denna egenskap i hög grad, och lösryckas äfven lätt från kroppen, utan att djuret synes märkligt lida deraf. Hela djuret har en stark grön färg, som ej litet bidrager till dess vegetabiliska utseende, och afsöndrar så ymnigt en grön mucus, att, då ett eller annat af dessa djur händelsevis blifvit lagdt i samma glaskärl med andra Mollusker, hade ej allenast den sprit, hvari de förvarades utan äfven de i samma glas befintliga djur, antagit samma gröna färg. Djurets sätt att simma liknar Blodigelns. ROLANDO har efter ett tillräckligt antal friska och lefvande exemplar, äfven beskrifvit och aftecknat dess inre organisation. Detta nya slägte hör till Echinodermernas ordning, och innefattar redan tvenne arter, nemligen Bonellia viridis och Bon. fuliginosa. Blod I en af CARENA nyligen utgifven Moiglar. nographie öfver de blodiglar, som före komma i trakten af Piemont, upplagas ej mindre än 10 Arter, verkligen hörande till detta slägte *). Bland dem äro 5 nya;

*) Isis 1822. XII. p. 1330.

hvarje art är afbildad,' och olikheterna i munnens construction, äfvensom i deras lefnadssätt anmärkt. De äro: 1 Hirudo medicinalis LINN. 2 H. provincialis CARENA, hvilken likväl ej förekommer vid Piemont men är den enda som i Medicin nyttjas i Turin och södra Piemont, och till detta ändamål förskrifves från Provence. I Norra Piemont och i Pisa användes deremot H, medicinalis. 3 H. Verbana CARENA 4 H. sanguisuga LINN., 5 H. vulgaris MüLL.. (octoculata LINN.) 6 H. atomaria CARENA, 7 H. complanata LINN. MÜLL., 8 H. Cephalotes CAR., 9 H. bioculata MüLL., (stagnalis LINN.) 10 H. trioculata CARENA.

8

För att upptäcka ögonen på de förstnämde 4 arterna, måste man afskära hufvudet, öppna det inunder och lägga det på ett glas. Huruvida dessa svarta punkter äro verkliga ögon, lemnar äfven CARENA oafgjordt; likväl äro de organer, och ej blott fläckar. Författaren tror icke, att Blodigelns ändar fastsuga sig genom uppkommet lufttomt rum, utan endast medelst ytans adhæsion, emedan, om man upplyfter en del af sjelfva mynningen eller hälen, det öfriga blir ännu fastsittande. Afskär man bitar af blodigeln, så läkas såren snart nog, och djuret lefver ännu länge, äfven utan hufvud och stjert, likväl reproduceras det afskurna aldrig Enligt CARENAS observationer frambringa H. vulgaris och atomaria ägg; men H. cephalota, vivipara och trioculata föda lefvande ungar *).

༈ ་་ ་

*) Monographie du genre Hirudo, ou descrip