1821 BRINKLEY sannolikt, att den, som äfvenCometen här med blotta ögonen syntes 1821 och som densaniefter perihelii genomgång, eller sedan han ma som försvunnit för Europas astronomer, ytterli- 1593?. gare observerades af Capitaine HALL i Valparaiso i Syd-America, var 1593 års comet, med hvilken han egde så nära slägtskap genom sitt korrta periheliska afstånd (del af jordens från solen) och banans stora lutning (734 grader) ... Öfver de förnämsta hittils bekanta me- Cometthoderna, att från geocentriska observatio och Planer bestämma comet- och planet-banor, harnors be net-ba LITTROW lemnat en upplysande afhand-räknings metho ling **). Han visar deruti, huru proble der. mets af LAGRANGE, OLBERS Och Gauss gifna serskildta upplösningar kunna ur någragemensamma grundformler härledas. Genom de i flera fall tidsödande, tröttande och ändå blott preliminära calculerna, som nödvändigt erfordras, innan sjelfva beräkningen kan företagas af det resultat, hvilket man egentligen åsyftat, har tålamodet säkerligen ofta blifvit afskräckt och mången god observation lemnad aldeles ofrugtsam. Hjelp-tabeller äro derföre härvid af den hufvudsakligaste nytta, men de måste fram för allt vara så inrättade, att interpolationerna äro der vida mindre besvärliga än grundformelns eget stränga begagnande; ett vilkor som man likväl saknar hos åtskilliga, hvilka med detta namn blifvit construerade. De äro af tvenne slag: sådana som, i likhet med ephemerider i allmänhet, måste för hvarje år å nyo utar Edinb. Phil. Journal 1822, Oct. p. 382. ) Astr. Jahrb. 1824, p. 90. 1 betas och sådana, som under en längre tid, eller för beständigt, äro användbara. — Af det första slaget kunna vi nu anmäla både Astron. SCHUMACHERS Astronomische Hülfstafeln och Ephem. af SCHO-BAILYS Astronomical Tables and Remarks, MACHER Såsom fullkomligt svarande mot sitt ändaBAILY, mål och såsom bevis på den ökade omsor➡ och gen, att liksom mångdubbla tiden för verksamhet i practiska undersökningar samt att derjemte göra dessa mera allmänt tillgängliga. För att på dem fästa den räknande astronomens uppmärksamhet torde, vara tillräckligt nämna, att de, bland annat, innehålla Polstjernans apparenta ascension och declination både vid öfre och nedre culminationen för hvar dag, samt de så kallade Besselska och Pondska stjernornas appa renta ascensioner och declinationer för hvar tionde dag i året). Hvad åter det andra slaget af tabeller angår har äfven SCHUMACHER börjat, att på ett ställe förena dem Tabelle genom sin Sammlung von Hülfstafeln, hvaraf Scau-af första häftet utkom sistledne år, inneMACHER. fattande: Hjelp 1:0 Tabell att förvandla stjerntid i medel-tid och medel-tid i stjerntid af BURCKHARDT. 2:0 Jemförelse-tabeller för olika Barometer- och Thermometer-scalor, Från och med 1822 har man äfven i Nautical Almanac infört en tabell, som för hvar 10:de dag utvisar apparenta ställena af de 24 principal-stjernorna, corrigerade för precession, aberration och nutation, 3:0 Refractions-tabeller serskildt efter BESSEL, BRINKLEY, CARLINI, LAPLACE, GAUSS. och YOUNG. 4:0 Tabeller för högdmätning med Barometer, efter LAPLACES formel, af GAUSS. 5:0 Tabell för reduction till meridian af nära derintill observerade zenith-distancer, af DELAMBRE. 6:0 Tabell att genom corresponderande solhögder finna middags-momentet, af GAUSS *). 7:0 Reductions-tabeller för Barometer-ob servationer. 8:0 Förvandlings-tabeller af båge i tid och tid i båge, samt af tid i decimaler af. ett dygn. 9:0 Tabell för cirkel-bågars storlek, i radien såsom enhet, 10:0 Tabell att finna stjerntiden vid me del-tids middagen för åren 1810-1830. för Bland tabeller, som ganska ofta be- Tabell höfvas, är också BAILYS för ett Transit-Transitinstruments noggranna fixerande i meri- instr. dian. Härtill nyttjas vanligen följanderande af justetre kända methoder: observationer på pol- BALLY, stjernan vid hennes öfre och nedre me anse *) Då denna tabell har till argument halfva belt ridian-passage; observationer på circumpolar-stjernor, då de öfver och under polen gå genom meridian och observationer på culminationerna af tvenne stjernor, hvilkas declinationer äro mycket skiljaktiga. BAILY har valt den sista ur det skål, att de tvenne andra förutsätta läglighet, att kunna observera både söder och norr om polen, hvilken genom byggnadens beskaffenhet sällan medgifves på andra än egentliga observatorier och ej Porta altid kan förväntas, der portabla TransitTransit-instrumenter skola uppställas, som vid fiInstr. na geodetiska operationer äro så viga att medföra. - Dessutom beror man, då nära efter hvarandra culminerande stjernor väljas, ej här så mycket på säkerhe¬ ten i urets dragning, som i alla andrà fall, då observationernas mellantid är betydlig. Tvenne portabla Transit-instrumenter har Chefen för Kongl. Ingenieur-Corpsen helt nyligen låtit hitkomma från JONES i London och då man, jemte en tilltagande håg för den practi ska astronomien, äfven hos oss torde få hoppas ett mindre sällsynt begagnande af dylika för en pålitlig tids- och azimuthsbestämmelse så högst vigtiga hjelpmedel; * Ett sådant instrument, med allt sitt tillbehör för en noggran justering, kostar endast 20 Pund St. och ett välbeläget fönster kan lätt inredas för dess uppställande. Tuben är achromatisk af 19 tums längd på en tums axel, som är genomborad i ena ändan för hårens derifrån skeende upplysning. - De verticala håren äro blott tre., II så har jag efter samma princip som BAILY uträknat och under N:o 2 vid slutet bifogat en tabell för Stockholms observatorium med nödiga reductioner för dess brukbarhet inom hela Sverige *). → Skilnaden mellan de stjernors polar-afstånd, som härvid användas, bör åtminstone vara 50°; men då ett portabelt Transit-instrument svårligen kan riktas högre än 80° öfver horizonten, så blir den nordligaste stjern-declination, som vid våra latituder i detta fall är brukbar, omkring 50°, och följakteligen måste en nordlig stjerna altid combineras med en sydlig, hvars declination åter kunde få vara vid pass 30°, om hon i sjeifva horizonten vore synlig. Detta förhållande har bestämt gränsorna för tabellen mellan 50° nordlig och 30° sydlig declination; det horizontella argumentet är den nordliga declination och det verticala skilnaden mellan båda stjernornas afstånd från polen, eller, som här blir detsamma, summan af deras declinationer. Grunden för de motsvarande numrornas beräkning är följande. Lät den nordliga stjernans declination vara N, den sydligas S; deras apparenta ascensiones recta respective föreställas med R, R'; stjerntiderna vid deras passager genom medlersta håret i tuben med T, T3 ; R”—R*= `dR; T" — T=dT; L = observations-ställets latitud och 4= tubens aximuth: så erhålleș, enligt SVANBERGS Exposition des operations en Lapponie &c, pag. 132, - A = (dTdR). Cos N. Cos S Sin(NS)CosL' i hvilken formel instrumentets afvikelse A från den sanna meridian blir ingen, östlig, eller vestlig, alltsom skilnaden dTdR befinnes vara noll, positiv, eller negativ. |