Nyare bidrag till kännedom om de svenska landsmålen ock svenskt folklif, Volumen13Johan August Lundell P. A. Norstedt & söner, 1894 |
Otras ediciones - Ver todas
Términos y frases comunes
a i tall akcent akcentuering analogi apokope beau Berta best blivit blott Blåkulla Brita byón cirkumflex dialekter Dipl e i dial Erik Esbern fanen form fortis fråga fått följande förklaras g ock ģ tonlösa gick gång gården hán Hanaskog hava huru hänne härr hästen igän jälpa Karin kasus Kock komposita konsonant kortstaviga käringen landsm levis linc ljudl ljudlag ljudlagsenligt Lång Erik långstaviga långt länsman mask muljerade målet n-bortfallet nasalvokal neutr nogge noko o i bo obest ock ä omljud ordet ordinaltalen Petter plur pres pret prästen Pär Bengtsson Resp rotstavelse rspr sa-n sa'n sade Sandell semifortis sing skul stark biton stavelsen subst Suml svaga svarade säger Sörli tonlöst torde tös ultima uppå utav vart visan vokal värb värkat årta ändelsen öppet
Pasajes populares
Página 27 - Ja, visst göra vi det, den onde kunna vi korsa oss före, men så kunna vi inte för länsman ; den onda måste vika, när vi be Gud, men för länsman kunna vi int fria oss." 50) I törens int bekänna för det timmeliga straffets skull? — Resp. "Ingalunda. Ty vad är detta livet emot evigheten; skull vi icke häldre lida här, om vi vore saker? Gud bevare våra arme själar från häl vetesstraffet!
Página 75 - ... it were the two elements against one another and puts them on a footing of equality, and to some extent separates them, while uneven stress either subordinates one element to the other, as in appletree, or indicates a close logical union, as in blackbird. 899. One result of this is that even stress is often preserved in newly-formed compounds or groups merely because the meaning of the two elements is still fresh in the minds of those who use the compound, so that they are balanced against one...
Página 29 - Gurdsnavne på oldn. -in og -ini (-en og -ene) har mest -e eller -ii Indherred. söndenfor fjorden og i Stjördalen tildels -a< (jfr s. 11 anm. 8). Beror detta på skilda dialekters olika behandling av § eller kanske snarare på en vid n-bortfallets tid existerande motsats -in, -en? De av LABSEN anförda exx. tala icke avgjort för det senare alternativet, men differentieringen kan ju vara yngre än de av honom nyttjade urkunderna. För likformig utveckling av -en ($) talar kraftigt itt vi (i Throndhj.)...
Página 74 - Redan dessa exempel visa. att åtskilliga juxtapositioner alltjämt kunna uttalas dels med en, dels med två fortisakcenter, liksom att gränsen mellan en juxtaposition ock två skilda ord är svävande. Det är självklart, att uttalet med två fortisakcenter är det ursprungliga i alla juxtapositioner. Detta uttal användes, innan orden sammansmält till en enhet, ock fakultativt under den period, då de h öl lo på att sammansmälta till en enhet.
Página 39 - XIX); ty det blir väl svårt att finna en anledning, varför ,1 skulle ha uppkommit just före l, n, r. Det viktigaste för oss är emellertid, att detta mellanljud skulle förekomma i maskulina artikelformer, under det de feminina ha -än. Att A. värkligen åtminstone just i detta fall, i best. art. i mask., åsyftat uttalet n, framgår av ett yttrande Gram. s. 72: »Quoad pronunciationem: talis ea vulgo recepta est, ut in masculinis in consonam desinentibus in hac forma -en non clare exauditur,...
Página 48 - Kongl. Maj:ts läjdebrev, ega tillåtelse att, därest han så önskade, inom 6 veckor begiva sig i säkerhet. Den ovannämnda skadeersättningen skulle fördelas lika på kvinnorna, med undantag av Back-Anna Eriksdotter, emedan det av åtskilligt framgått, att hon icke varit utsatt för hård behandling. Tillberg dömdes "för sitt otillbörliga förhållande i ämbetet" till 8 dagars fängelse vid vatten ock bröd.
Página 45 - Angående kvinnornas pinande vid första urtima tinget ville hovrätten yttra sig däröver, "när sådant vederbörligen utrett varder". Under året 1759 synes målet legat nere, men på samma gång småningom blivit känt i vidsträcktare kretsar. Det var under detta år som grevinnan KATARINA CHARLOTTA TAUBE, gift med dåvarande översten Pontus Fredrik de la Gardie, synes hava börjat intressera sig för de olyckliga kvinnornas öde. Hon understödde dem frikostigt. Deras ekonomiska ställning...
Página 38 - Sara säjer hava sig åtagit. Men jag förstod mig intet på sådant väsende. Det är ändlöst att omtala, huru många gånger jag var för rätten ock vad skarpa ord jag där hörde, huru jag blev kallad trollkona, huru fjärdsman nöp mig i armen, skakade mig ock bad mig ta på mig, det jag var trollpacka. Huru ivrig dommaren sig uppförde, slog i bordet, förbannade mig, med mera.